Vad är luftkvalitetsindex?

Syftet med luftkvalitetsindexets olikfärgade klasser är att underlätta kommunikationen av luftkvaliteten. Indexet delar upp luftkvaliteten i fem olika klasser som beskriver luftkvaliteten med hjälp av färger och ord (se Tabellen). Indexet grundar sig på luftkvalitetens riktlinjer, gräns- och tröskelvärden samt på Institutet för hälsa och välfärd (THL) experternas bedömning av kopplingen mellan koncentrationer och hälsorisker. När luftkvaliteten är dålig, är hälsoolägenheterna möjliga hos känsliga personer. När luftkvaliteten är god eller tillfredsställande, är hälsoolägenheterna mycket osannolika.

Luftkvalitetsindexets koppling till effekter

Luftkvalitet	Index färg	Hälsoolägenheter	Andra olägenheter
Mycket dålig	Violett	Möjliga för känsliga befolkningsgrupper	Klara verkningar på vegetation och material på lång sikt
Dålig	Röd	Möjliga hos känsliga individer	Klara verkningar på vegetation och material på lång sikt
Nöjaktig	Orange	Osannolika	Klara verkningar på vegetation och material på lång sikt
Tillfredsställande	Gul	Mycket osannolika	Lindriga verkningar på vegetation och material på lång sikt
God	Grön	Inga	Lindriga verkningar på naturen på lång sikt

Luftkvalitetsindexet beräknas varje timme för varje mätstation. Indexet omfattar alla föroreningar som uppmätts vid mätstationen. Vid beräkningen beaktas halterna av olika luftföroreningar:

svaveldioxid (SO₂)
kvävedioxid (NO₂)
inandningsbara partiklar (PM₁₀)
finpartiklar (PM_2,5)
kolmonoxid, (CO)
ozon (O₃)
illaluktande svavelföreningar (TRS)

Ett nedre index beräknas för varje förorening som mäts på en mätstation och det högsta utgör mätstationens luftkvalitetsindex. Mätstationernas luftkvalitetsindex är inte helt jämförbara, eftersom man vid alla mätstationer inte mäter samma luftföroreningar.

Det luftkvalitetsindex som används i Finland har utvecklats av Huvudstadsregionens samarbetsdelegation, SAD (nuvarande HRM) och THL. Vårt index togs i bruk 1988 och indexet beräknat på nuvarande princip har använts i kommunikationen sedan 1993. Beräkningsgrunderna reviderades år 2002 och 2007. Indexet skiljer sig från de index som används i andra länder genom att det är timbaserat. På andra håll påverkas värdet av medelvärden från både 24 timmar, åtta timmar och en timme.

Fastställande av indexklasserna enligt koncentrationer

I tabellen är enheten mikrogram per kubikmeter (μg/m³), förutom för kolmonoxid CO (mg/m³).

	Index färg	CO	NO₂	SO₂	O₃	PM₁₀	PM_2,5	TRS
Mycket dålig (≥151)	Violett	≥31	≥201	≥351	≥181	≥201	≥76	≥51
Dålig (101-150)	Röd	21–30	151–200	251–350	141–180	101–200	51–75	21–50
Nöjaktig (76-100)	Orange	9–20	71–150	81–250	101–140	51–100	26–50	11–20
Tillfredsställande (51-75)	Gul	5–8	41–70	21–80	61–100	21–50	11–25	6–10
Bra (≤50)	Grön	≤4	≤40	≤20	≤60	≤20	≤10	≤5

Indikativt luftkvalitetsindex för svart kol och LDSA

Ett indikativt luftkvalitetsindex har utvecklats för att lättöverskådligt presentera halterna av svart kol (BC), partiklarnas lungdeponerade ytarea (LDSA) och antal partiklar (PNC).

Det finns ännu inga gräns- eller riktvärden för de här luftföroreningarna. De ingår altså inte i det hälsobaserade luftkvalitetsindex som utvecklats av HRM och THL.

I tabellen är enheten för svart kol ett mikrogram per kubikmeter (μg/m³), för LDSA en kvadratmikrometer per kubikcentimeter (μm²/cm³) och för antal partiklar tusen partiklar per kubikcentimeter (10³ st/cm³).

	Index färg	BC	LDSA	PNC
Mycket dålig (≥151)	Violett	≥12	≥120	>101
Dålig (101-150)	Röd	7-12	80-120	61-100
Nöjaktig (76-100)Orange	Orange	3-7	40-80	31-60
Tillfredsställande (51-75)	Gul	1-3	20-40	16-30
Bra (≤50)	Grön	≤1	≤20	<15