Bioindikatoruppföljning

Med bioindikator avses en levande art som är speciellt känslig för en miljöfaktor och som därför kan utnyttjas till att bedöma tillståndet i miljön. En bioindikator kan till exempel reagera på luftföroreningar på ett sådant sätt att dess prevalens minskar eller dess tillstånd och utseende ändras. Exempel på bioindikatorer är växter och lavar som lider av luftföroreningarna, samt rovdjur i toppen av näringskedjan, såsom havsörnar, pilgrimsfalkar och sälar.

Enligt miljöskyddslagen är kommunerna skyldiga att se till att deras områdes miljöstatus övervakas i enlighet med lokala förhållanden. Enligt luftkvalitetsförordningen måste närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centralerna) vara medvetna om luftkvaliteten och se till att luftkvalitetsuppföljningen i deras område är välorganiserad. De skyldigheter som gäller uppföljningen av industrianläggningarnas effekter på luftkvaliteten fastställs i verksamheternas miljötillstånd. Kommunerna och industrin har följt luftkvaliteten i Nyland genom mätningar ända sedan 1970-talet. I Nyland sker uppföljningen av luftkvaliteten som en regional gemensam övervakning, som betalas av regionens kommuner och delvis industrianläggningarna. HRM ansvarar för luftkvalitetsmätningarna i Nyland.

Luftkvaliteten och dess utveckling i Nyland har sedan 1980-talet undersökts av olika parter i olika bioindikatorundersökningar . År 2000 offentliggjordes det första gemensamma uppföljningsprogrammet som omfattade hela Nyland, på basen av vilket en bioindikatorundersökning gjordes i Nylandsområdet åren 2000–2001, 2004–2005, 2009 och 2014. Sedan 2009 har bioindikatoruppföljningen i Nyland endast omfattat lavkartläggning. Uppföljningen har fastställt förekomsten av 12 epifyta lavar i tallarnas stammar i enlighet med standarden SFS 5670. Dessutom har överflödet av olika lavarter och blåslavens tillstånd bedömts. Uppföljningen har genomförts samtidigt i hela Nyland.

Uppföljningsprogrammet uppdaterades 2018–2019, och nästa lavkartläggning genomfördes i enlighet med det nya uppföljningsprogrammet år 2020. Jämfört med tidigare år har bakgrundspunkterna minskats i övervakningen, men stadsarealerna är oförändrade. En ny standard om lavkartläggning, SFS-EN 16413, har utkommit, men uppföljningen gjordes enligt den gamla standarden så att resultaten ska vara jämförbara med de tidigare uppföljningarna.