Luftkvalitetszoner

En vintrig bild av en trafikled med många bilar.

Genom att tillämpa luftkvalitetszoner i stadsplaneringen kan man minska trafikutsläppens hälsoeffekter. Gatudamm, avgaser och buller orsakar hälsoskador för de som bor i områden med livliga trafikleder. Luftföroreningarnas halter sjunker snabbt när man går längre bort från vägen och ligger på 200–300 meters avstånd på en bakgrundsnivå. Det finns inget tröskelvärde för hälsoeffekterna från partiklar, så varje meter bort från trafikleden är viktig.

Minimi- och rekommenderade avstånd för bostäder och känsliga objekt

Med hjälp av de luftkvalitetszoner som HRM och Institutet för hälsa och välfärd definierat strävar man efter att minska hälsoskadorna från finpartiklar och andra trafikutsläpp i huvudstadsregionen. Målsättningen med luftkvalitetszoner är att säkra en hälsosam och trygg livsmiljö. Luftkvalitetszoner används vid planeringen av nya bostadsområden och kompletterande byggande i närheten av öppna gator och leder i huvudstadsregionen. Minimi- och rekommenderade avstånd definierar de zoner, närmare vilka man inte rekommenderar bebyggelse eller känsliga objekt såsom daghem och grundskolor.  I specialområden såsom i korsningar, vid ingången till tunnlar och dåligt ventilerade områden, är det nödvändigt att ytterligare bedöma effekterna av luftföroreningar. Luftkvalitetszonerna lämpar sig inte för täta stadskärnor. Där kan man använda andra planeringsmedel för att minska exponeringen.

Vid planeringen av nya områden, rekommenderas tillämpningen av rekommenderade avstånd. Minimiavstånd rekommenderas för kompletterande byggande. Avståndet anges i meter från körbanans kant till byggnadens fasad eller till vistelseområdens kant. Som trafikvolym används prognosen för trafik under ett vardagsdygn. Med ett nytt område avses i regel ett stort område som inte tidigare bebotts.

Fordon under vardagsdygn Bostadshus, minimiavstånd (m) Bostadshus, rekommenderat avstånd (m) Känsligt objekt, minimiavstånd (m) Känsligt objekt, rekommenderat avstånd (m)
5 000   10 10 20
10 000 7 20 20 40
20 000 14 40 40 80
30 000 21 60 60 120
40 000 28 80 80 160
50 000 35 100 100 200
60 000 42 120 120 200
70 000 49 140 140 200
80 000 56 150 150 200
90 000 63 150 150 200
100 000 70 150 150 200

 

I en tät stadskärna är det i allmänhet inte möjligt att iaktta minimi- och rekommenderade avstånd i kompletterande byggande. Då bör man sträva efter att förbättra områdets luftkvalitet och minska invånarnas exponering för luftföroreningar genom trafikplanering, kvarterslösningar och andra medel. Exponering för buller måste också beaktas i samband med luftkvalitet.

Ett verktyg för bedömning av luftkvalitet

Luftkvalitetszoner är ett sätt att bedöma vägarnas eller gatuområdenas lämplighet för bostäder och för placering av annan verksamhet, såsom skolor och vårdinrättningar, i en öppen miljö. Om planeringsobjektet ligger på rekommenderat avstånd eller längre bort från gatan eller vägen, orsakar trafikutsläppen troligen inte luftkvalitetsproblem. Om planeringsobjektet är närmare än det rekommenderade avståndet, är problem med luftkvaliteten möjliga. Om gräns- eller riktvärdena beräknas överskridas, bör luftkvalitetseffekterna bedömas mer exakt på planeringsområdet. Se i 3 kapitlet i guiden Luftkvaliteten i planeringen av markanvändning.