Avståndets och höjdens effekt på luftkvaliteten

Kalevagatan i Helsingfors. En smal gata som kantas av flervåningshus på båda sidorna.

Luftkvaliteten förbättras klart när man tar avstånd från gatan eller vägen horisontellt eller vertikalt. Minskningen av trafikutsläppen påverkas av områdets öppenhet och ventilation samt terrängformerna, höjderna och placeringen av de byggnader som omger gatan eller vägen, samt bredden på gatan eller vägen.

Ventilation minskar halterna

Vid en öppen trafikled minskar luftföroreningshalterna ganska snabbt när man kommer längre bort från leden.  Å andra sidan, i gatuschakt kantade med höga byggnader är ventilationen dålig, varpå utsläppen inte sprids och späds ut så bra. I smala gatuschakt kan föroreningarnas halter bli höga även med små trafikvolymer. Till exempel i dalar och låga områden minskar omkringliggande höga terrängformer ventilationen och ökar föroreningsnivåerna.

I en öppen miljö späds luftföroreningar ut bättre än på gator kantade med höga byggnader.
I öppna miljöer späds luftföroreningar ut bättre än på gator kantade med höga byggnader. Bilderna är från "Ett Helsingfors med ren luft"-broschyren.

Ju bredare gata, lägre byggnader och varierande placering av byggnaderna, desto bättre är gatans ventilation. I ett smalt gatuschakt uppstår en klar vindvirvel, och blandningen mellan virveln och vinden ovan är knapp. Då samlas föroreningarna i gaturummet och halterna stiger, särskilt på den rådande vindsidan. Den rådande vindriktningen är vanligtvis från sydväst.

Ju bredare gata och lägre byggnader, desto bättre är gatans ventilation. I ett smalt gatuschakt bildas en klar vindvirvel, som håller luftföroreningarna i gatuschaktet.

Avstånd från trafiken sänker halterna

Längre bort från gatan minskar halterna ganska snabbt. I den s.k. KAILA-studien undersökte HRM minskningen av luftföroreningar i ett gatuschakt runt Mäkelägatan 2017–2019. Kvävedioxidhalterna mättes med passiva insamlare på andningshöjd och på olika avstånd i gatuschaktet. Ett långt höghus som kantar gatan minskar spridningen av luftföroreningar till innergården eller längre bort bakom byggnaderna, men det orsakar högre halter i gatuschaktet, längs höghusets väggar mot gatan. I öppningar mellan höghusen som kantar gatan är halterna klart lägre än på ett schaktliknande ställe. På 125 meters avstånd har halterna redan minskat med hälften, ungefär till stadsbakgrunds nivå.

Kvävedioxidhalterna minskar när avståndet ökar från en hårt trafikerad gata.
Kvävedioxidhalterna minskar när avståndet ökar från en hårt trafikerad gata.

 

NO2utspadninglangshuvudtrafikled.jpg
Trafikens inverkan på luftkvaliteten minskar när avståndet ökar. Bilden visar ett exempel på att kvävedioxidhalten minskar baserat på mätningar gjorda längs en huvudled.

Halterna minskar när man mäter högre upp och byggnaderna skyddar innergårdarna

På taknivån och innergården är luften renare än på gatunivån. Luftföroreningarnas halter minskar högre upp och är klart lägre på byggnadens innergård än på gatusidan. Genom att centralisera och placera luftintaget på avstånd och högt från utsläppskällan kan partikelhalten minskas i inomhusluften.

I KAILA-studien sjönk kvävedioxidhalterna (NO2) vid gatusidans vägg på takfotshöjd (på 14 m höjd) till i genomsnitt 82 procent och halterna av inandningsbara partiklar (PM10) till ungefär 67 procent av halterna på gatunivå i andningshöjd. Bakom höghusen, på innergården var kvävedioxidhalterna 60 procent i andningshöjd och halterna av inandningsbara partiklar 47 procent av koncentrationerna på gatusidan.